Häromdagen satt jag på mitt favoritkafé i Malmö. Allt var läckert. Min bok & jag, kaffet och den regninga och sjukt romantiska trashvyn över torget med allehanda varianter av den mänskliga arten. Jag vet nu att jag är en lättretad person och ja.., mina öron lever lite ett eget liv. Men ändå.
In kommer det ett par.
Troligtvis veganer med vänstersympatier som tycker att hundar har rätt att springa lösa och ser ner på folk som har mage att tänka annorlunda än sig själva och sina lika inskränkta vänner som egentligen bara tror att Palestina är en sjal. Men ändå.
De ställer sig lite mysigt framför disken och kaffemeny och stirrar. Hmm, vad svårt.
Ja de står där ett tag.
Tittar. Undrar.
Jag har vid det här laget läst om samma rad i min bok ungefär 13 gånger och bara inväntar deras nästa steg. Någonting säger mig att detta par ihop med en nuförtiden helt vanlig ”italiensk” kaffebar inte riktigt kommer att funka smärtfritt. Ut ur den här övermodige killens mun:
- En kaffe tack.
En kaffe kära vänner. En kaffe. Killen beställer med lite trots i rösten en ”KAFFE”.
Kan någon berätta för mig vad fan en ”kaffe” är?! Vem har fått för sig att rättigheten till att använda det generella uttrycket för otaliga kaffedrycker som tillreds på olika sätt exklusivt ska vara reserverat det svenska jävla skithederliga bryggkaffet?
- Går det bra med en Americano? frågar den snälla baristan som anar vad killen är ute efter. Det gamla, fina och hederliga jävla bryggkaffet som i och för sig visst kan vara väldigt gott. Det håller jag med om. Men det är en annan fråga. En smakfråga.
-Ja, det går bra.
Alltså vet denna lilla kvasi-p.k.-kille exakt vad de olika kaffeuttrycken betyder. Varpå det hela blir än mer störande.
Jag biter ihop och läser nu om min rad för 23e gången.
Vad fan är skillanden på den här killen och vilken vanlig smyghögerextremistisk och bakåtsträvande jävla konservative pösgubbe nu? Ingen. Nada. Zit.
Vem köper idag en jos? Eller ber sin son att köpa hem mjölk? Vem beställer ”en bakelse tack” hos kondisen?
Som tur är har vi valmöjligheter i vårt samhälle idag (aaah!) och folk borde omfamna möjligheten till speciella krav (mmm!), önskningar och nyheter (wow!). Tropicana Blodapelsin, Lättmjölk eller Napoleonbakelse.
Se framåt. Acceptera förändringar. Frukta ej mörkret.
Kanske lär du dig något på vägen.
Och är det för jobbigt så stör oss inte. Kör lite hardcore kokkaffe hemma istället som mormor har gjort i alla år i stället för att gå till en kaffebar och göra en ickegillande Ines Uusman*
Här är en galen överkurs à gogo till alla er andra.
*Internet är en fluga som kanske blåser förbi. Jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet.” – Ines Uusman citerad i Svenska Dagbladet, 12 maj 1996.
